Den här frasen tycker jag är så himla bra!

När folk ifrågasätter mitt sätt att äta och påpekar att jag förstör miljön genom att fokusera så mycket på kött, så blir jag less. Det är inte så enkelt!

Självklart ska vi inte hugga ner regnskog för att istället trycka in massvis med djur i små inhägnader bara för att vi ska få äta kött. Men att dra allt kött över en kam bara för att köttdjur bidrar till metan- och koldioxidutsläpp är att slänga ut bebisen med badvattnet.

Det är inte kon i sig som är problemet! Det är hur vi föder upp den. Kor, och andra betande djur, äter nästan uteslutande mat som vi människor inte kan äta. De är soldrivna proteinfabriker com gör högkvalitativ kost för oss människor bara genom att äta gräs. Fantastiskt! Här i Skottland till exempel så äter kor upp allt spillmaterial från whiskyprocessen. Och om ni någonsin sett en bild (eller kanske varit i Skottland på besök!) på skotska högländerna så är det ju uppenbart att man inte kan odla något där som människor kan äta. Högländerna, med sin torv- och mosstäckta mark, är nästan uteslutande bara funktionella som betesmarker.

Här är en fin bild på vad betesdjur bidrar med i kolcykeln:

Fantastiskt.

Som avslut tänkte jag visa på två bilder, och sedan försöker vi lista ut vilket fokus jag tycker vi borde ha när vi kämpar mot miljöförstöring och den globala uppvärmingen:

Stå inte bara där och förstör miljön, kodjävlar!

Vadå? Här finns inget att se. Fokusera på er själva och era matvanor istället, djävla miljöförstörare! – MVH Fabriksdirektörn

NEJ.

Nästa fråga tack.

En väninna till mig skrev ett så klokt inlägg på Instagram i veckan:

20 (TJUGO!!) kronor för en T-shirt.. Det KAN helt enkelt inte vara hållbart.

Som kemist är jag smärtsamt medveten om hur otroligt giftig modeindustrin är, och hur mycket den förorenar miljön. Förutom alla växtmedel som behövs för att driva upp växter som ger fiber till kläder – eller alla kemiska processer involverade i att göra syntetiska fibrer – så färgar eller bleker man gärna tygerna. Både blekmedel och färgpigment är megagiftiga!! Jag kan skriva massor om det, om någon är intresserad.

Hur som helst så är tillverkningen av kläder en riktig miljöbov. Och då har jag inte ens nämnt effekten på alla människor som jobbar i den här industrin!

Så vad kan man göra då?

S:L:U:T:A::S:H:O:P:P:A

Sluta köpa kläder. Använd det du har. Laga! Sy om!

Jag svärmar väldigt för ett gammaldags sätt att leva, och hållbarhet är en av de största anledningarna. Stoppa dina strumpor. Ät upp dina matrester. Var rädd om dina saker.

Men om man måste köpa något nytt då? Jo:

• Köp kläder tillverkade inom EU. Här har vi mer strikta regler för kemikalieanvändning över lag än till exempel i Indien (FunFact: jag arbetar som säkerhetstestare för sådana här kemikalier innan de (eventuellt) blir tillåtna)
• Köp ekologiskt om du kan
• Köp second hand! – men fokusera då på naturfibrer. Ju mer man tvättar syntetiska tyger, ju mer små plastfibrer avger de i avloppet.
• Köp så bra kvalitet som du har råd med. Kolla på sömmar och mönsterpassning, köp saker utan tryck (ett coolt tryck är dyrt – det innebär ofta att plaggets tyg har sämre kvalitet) och så vidare.

Här är en länk till en bra sida med mer info (bilden ovan är från den sidan)!

En liten disclaimer: Jag vet att hela listan här ovan är ett gäng pekpinnar. För det känns ju ibland som om att hela ansvaret är på OSS, enskilda individer! Vi måste ta tag i det själva och försöka rädda miljön, när det i själva verket borde komma från politikerna! Koldioxidutsläpp och föroreningar från olika industrier måste kontrolleras!  Jag har ju skrivit (TJATAT?) förut (här till exempel) om hur skeptisk jag  är till dagens miljöpolitik. Fokuset är så smalt och så individinriktat – ät mindre kött / flyg mindre / etc. Alla direktiv man får utan att någon ens nämner dagens konsumtionshets! Stora industrier, så som modeindustrin, får hålla på bäst de vill…

Aja, hur som helst!

Låt oss alla göra det vi kan, och framför allt tänka till och inte bara blinda följa massan och shoppa T-shirts för 20 spänn som används tre gånger..

Nu är det färdig-rutet! 😀

xT

(Länk till Del 1 här)

Ok, så dags att kolla vad vetenskapslitteraturen säger om A-vitamin som ingrediens i skönhetsprodukter! Är det verkligen en mirakelingrediens?

När man använder A-vitamin i krämer så brukar man kalla molekylen för Retinol. Det är det kemiska smeknamnet på själva molekylen så vi kör med det. (inom kemin använder man ofta smeknamn för större molekyler eller molekyler som är väldigt vanliga. “Retinol” är helt enkelt lite lättare att säga än “(2E,4E,6E,8E)-3,7-Dimetyl-9-(2,6,6-trimetyl-1-cyklohexen-1-yl)-2,4,6,8-nonatetraen-1-ol” – som är det riktiga namnet)

Skönhetsprodukter som innehåller retinol brukar ofta ha skrivet på förpakningen om hur fantastiskt retinol är för att föryngra huden. De är snabba på att poängtera att det faktiskt finns vetenskapliga bevis på hur otroligt det här ämnet är!

Men ni vet hur det är – vetenskapliga fakta kan extremt överdrivna i många fall, och ibland helt snedvridna. Speciellt inom en sån lukrativ branch som skönhet och hudvård! Hudvårdsbranchen är verkligen en guldgruva (Kolla bara på Löwengrip!)

Ta kollagen som exempel. Jag vet inte hur många krämer jag sett som innehåller kollagen. Och, visst är kollagen fantastisk för huden – det är sant! – men hur mycket du än kletar på så kan det inte tas upp genom huden. Du måste ÄTA kollagen om det ska ha föryngrande effekt

 Retinol då? Ja själva molekylen är rätt liten och fettlöslig, så, i teorin, skulle den nog kunna tas upp av huden. Men jag var ändå lite skeptisk.. Dags att dyka ner i litteraturen!

Vad säger då vetenskapslitteraturen om Retinol?

Först och främst så är ju retinol ett vitamin och det är absolut livsviktigt. Det hörs på namnet. Om något klassas som “vitamin” så betyder det att det är ett ämne som vi MÅSTE få i oss för att våra kroppar ska fungera normalt (1)

Kroppen kan inte tillverka retinol själv. Retinol – och alla dess syskon som bildas i kroppen efter att du ätit det – är med i en hel hög med viktiga processer. Inte minst för synen, för full funktion och utveckling av ett embryo, utveckling och tillväxt och inflammationsmekanismer och uppbygnad av strukturer som fibrer i hud och hår. Det är den här sista delen – att retinol är jätteviktigt för att bygga upp strukturen på hudceller -som gör ämnet så intressant för hudvårdsindustrin. (2)

Så det är värt att se till att man äter ordentligt med retinol om man är hudvårdsnörd. Rent retinol, alltså A-vitamin, finns bara i produkter från djur. Bra källor inkluderar kött, ost, ägg, lever och fet fisk. I det fall man inte vill äta djur kan kroppen också tillverka retinol från betakaroten i växter. Men tyvärr vet man inte hur bra kroppen är på att göra retinol från betakaroten, men en rekomendation är att se till att man äter mycket fett samtidigt som man äter betakaroten, eftersom A-vitamin är fettlösligt. Gula, röda och gröna växter innehåller betakaroten. Vad man däremot inte ska göra är att äta A-vitamintillskott om man inte har grav brist. Att tillföra rent A-vitamintilskott kan eventuellt leda till högre dödlighet (3)

Men om man tar det utifrån då?

Först och främst borde jag nog skrivit om åldrande av huden generellt…. Men det är ett rätt torrt ämne, och så djävla svårt att svårt att skriva om biologiska strukturer, celler och receptorer utan att det blir en biologibok. Men det som kan vara bra att veta när det gäller huden, är att åldrande i sig innebär att en hel mängd olika mekanismer (hudens blodflöde, tjocklek, elasticitet, förmåga att tillverka D-vitamin osv) slutar fungera som de ska. Många av de här mekanismerna har att göra med att man får färre, och sämre, kollagenfiber i huden.

Det är tillverkningen och nedbrytningen av kollagenfibrer – alltså själva byggnadsställningen i hudcellen – som man försöker påverka genom att smörja in sig med retinol. Man ger kollagenfabriken en liten boost! Teoretiskt sett så borde insmörjning med retinol innebära att huden också får hjälp att bryta ner gamla kollagenfibrer och bygga nya fina (4)

Den äldsta gedigna studie jag hittade var från 1984, och redan då visade forskarna att applicering av retinol hjälpte mot uttunnande av huden och ocskå startade produktionen av keratinocyter, alltså hudceller –  själva grunden i stabil hy (5)

I en studie från 1998 gjordes den första kliniska försöket. Efter 12 veckor av insmörjning med en kräm med 1% retinol, såg forskarna en förbättring i fina linjer både hos patienter med solskadad hy och med hy som åldrats “vanligt” (6) 

Ytterligare en studie på ett gäng (53stycken) 80åringar visade att applicering av 1% retinolkräm dagligen under sju dagar ökade kollagensyntesen i huden i vävnadsprover. På 80 åringar! Spännande! (7) 

Slutligen så hittade jag en riktigt bra övergripande artikel som går igenom litteraturen om både retinol och alla retinols olika syskon, både syntetiska och från naturliga källor, och hur de kan hjälpa mot tecken på åldrande. Den är referens (4) i referenslistan.

Det råder helt enkelt inga tvivel om att insmörjning med retinol fungerar och kan behandla effekterna av hyns åldrande! 

..::..

Här vill jag göra en liten instickare och påminna om att A-vitamintilskott eventuellt kan påverka hälsan och leda till högre dödlighet, som jag skrev om ovanför. Kom ihåg att mycket av det du smörjer på huden går in i blodet! Ingen av studierna jag läst såg man att någon fick för höga A-vitaminnivåer, men måste vara försiktig. Det är aldrig bra  med överdriven konsumtion av varken mat eller skönhetsprodukter! Mer om det i nästa inlägg.

..::

Man vet egentligen inte vad själva mekanismen för retinols effekt faktiskt är. Så fungerar bilogi ofta! Alla biologiska processer är otroligt komplicerade och länkade till varandra. Man får helt enkelt göra ett experiment, kolla på vad som händer och försöka lista ut den biologiska mekanismen. Allt vi har är observationer.  Kollar man upp alla observationer som gjorts i olika studier så ser man att insmörjning med retinol leder till tre effekter:

1, Skyndar på uppbyggandet byggandet av det yttersta hudlagret som ger tjockare och stabilare hy.

2, Gör det yttersta hudlagret met kompakt och alltså mindre känsligt.

3, Hjälper till att tillverka glukosaminoglukaner. De är molekyler som används som smörjmedel i kroppen (en annan trend-molekyl i hudvårdsvärlden Hyaluronsyra är en sån molekyl till exempel) och håller huden elastisk.

Det finns dock ett problem med retinol – det är sjukt instabilt. Det förstörs lätt av både ljus och luft. Man har försökt tillverka stabilare varianter i labb – visst finns potential , men inga som har gått igenom kliniska försök på människor ännu.

I nästa rafflande uppföljare skriver jag om senaste månadens självexperiment med Retinol! – hur gjorde jag?

Referenser:

(1) A. Sommer, J. of Nutrition, 2008, 10, 1835

(2) T. Roos et al., Pharmacol. Rev. 1998, 50, 315

(3) G. Bjelakovic et al., JAMA, 2007, 297, 842

(4) S. Mukherjee et al., Clin Interv Aging, 2006, 1, 327

(5) S. Rolewski, Dermatol Nurs, 2003, 15, 447

(6) C. Pierard-Franchimont, Skin Res Technolo, 1998, 4, 237

(7) J. Varani, J Invest Dermatol, 2000, 114, 480

Nä hörrni – jag tror det är dags för lite hardcore-kemi-nörderi!

Ok, så jag är intresserad av skönhet. Alltså det låter ju bara så sjukt… “skönhet”.. Vad jag menar är mer “utseende”.. Hmm.. Låter värre! Men så här – Jag tycker det är superintressant att se hur mitt utseende påverkas av saker jag gör. Det kan vara saker som påverkar från utsidan – som att kleta, pilla och massera – eller saker som påverkar från insidan –  som mat, träning och sömn. Utan tvekan så är ens utseende till allra största del beroende av det som försegår på insidan av kroppen.. Men har det någonsin stoppat någon från att tycka det är skitkul att pilla, kleta och sminka? Nä.

Så vi får låtsas at vi redan gör allt vi kan för att äta, träna och sova bra. (Martina Johansson har precis skrivit en kick-ass serie om skönhet från en biohackares perspektiv! Läs den! LÄNK)

I grunden är jag ytterst skeptisk till mirakelkrämer. Jag är dessutom övertygad om att vi alla kletar och pillar alldeles för mycket! Så för en 8 år sedan ungefär så slutade jag med ALLA kommersiella produkter. Jag menar verkligen ALLT – tvättade håret med bakpulver, gjorde olika äppelcider vinäger sköljningar och hade olika ätbara oljor att smörja in mig med. Jag skrev om det för ett tag sedan i det här inlägget.

Jag följer fortfarande det upplägget i det stora hela, men jag har gjort några ändringar, så jag ska skriva ett uppdaterat inlägg om det här snart. Den största ändringen är att jag under de senaste året har försökt låta huden vara ifred så mycket som möjligt – inga oljor alls!

Något som jag fortfarande använder mig av är mitt lilla, typ, mantra att:

“ingenting smörjs på huden som jag inte kan äta”

Med den lilla disclaimern ur vägen så kör vi igång. Planen för de kommande inläggen blir att fokusera på en trendkemikalie i skönhetsbranschen -nämligen A-vitamin:

Jag har nyligen upptäckt (är förmodligen typ 15 år sen på bollen här, men ändå) att A-vitaminkrämer har gått från att vara specialistkräm för att behandla acne och solskador, till att finnas med som ingrediens i en hel massa olika hudvårdsprodukter!  Jag är som sagt mycket skeptisk till de flesta mirakelingredienser så jag bestämde mig för att göra det enda rimliga – se vad vetenskapsliteraturen säger och, såklart, experimentera på mig själv!

I nästa inlägg ska vi se vad litteraturen säger om A-vitamin!

Så djävulskt rafflande… 😉

Alla brittiska medier har gått helt bananas under ett par dagar sedan en artikel som BEVISAR att processat kött orsakar cancer släpptes.

Det finns hur många anledningar som helst att ifrågasätta varför BBCs vetenskapsjournalister slår på stora trumman om den här artikeln. Här är de tre viktigaste:

1. Den vetenskapliga studien är en EPIDEMIOLOGISK studie. Den kan alltså bara visa att det finns korrelation – aldrig någonsin säga att A orsakar B. (Jag misstänker att det faktum att processat kött ofta intas tillsammans med ett bröd, ketchup, strips och en sockrad coca cola, kan ju eventuellt vinkla resultatet)
2. Datan de använde var ett frågeformulär. Matintaget var aldrig kontrollerat på något sätt. Kommer du ihåg ungefär hur många gram kött du åt per dag 2016?
3. Den slutliga effekten var att cancerrisken steg från 0.4% hos de som rapporterade att de åt ungefär 21 grams av rött processat per dag kött till ASTRONOMISKA 0.48% hos de som rapporterade 76 grams.

Hur rubriksätter BBC? Så här:

idioti.

Att en sjukdom som blir allt vanligare i modern tid skulle vara orsakad av mat vi ätit i årtusenden är inte logiskt

Åt världens godaste helgfrukost! Nämligen KIPPERS – rökta strömmingar. Så himla gulligt namn också – Kipper.

Jo, jag vet att rökt strömming borde kallas böckling på svenska, men en kipper är lite annorlunda eftersom den är kallrökt. Böcklingen är också riktigt god så klart, med det är något speciellt med färsk kipper nystekt i sjuka mängder smör..

Jag svärmar väldigt för en gammeldags kost på alla sätt och vis och just strömming är ju en klassiker! Min farmor har berättat att strömmingen under en tid inte var ransonerad och hon ofta fick en slant av sin mamma för att springa ner till bryggan på morgonen och köpa så mycket hon kunde innan det tog slut. Nästan varenda en av mina favoriträtter inkluderar strömming och min absoluta favorit alla kategorier är stekt inlagd strömming. Alltså, dra åt helvete va gott..

Kipper är i alla fall en traditionell frukosträtt här i Storbritannien, som gärna serveras med ett stekt eller pocherat ägg. Speciellt under 1700- och 1800-talet – den viktorianska eran – var strömming mycket viktig, och i en forskningsartikel om livet under mitten av den här eran (länk här) kan man läsa:

The herring was one of the most important fish in the Victorian urban diet; fresh in the autumn, winter and spring; dried and salted (red herring) or pickled/soused all year round.

Nu är väl inte det urbana 1800-talssamhället direkt känt som en plats med fantastisk hälsa.. Man ser snarare inre bilder av sotiga kullerstensgränder fulla med skitiga hostande barn och en medellivslängd på typ 50 år… Men faktum är att 1800-talsmänniska levde längre än vad vi gör idag! Så länge man överlevde den livsfarliga barndomen vill säga… Utan vara sig vacciner eller antibiotika så dog barn som flugor, speciellt i de tätbefolkade städerna.

Men överlevde man sin barndom så hade man, enligt författaren av artikeln, hela  90% lägre risk för att utveckla cancer, demens och hjärtkärlsjukdom än vad vi har idag! Mycket av det tror den här forskaren har att göra med maten. Till och med i städerna åt de fattiga mycket fet fisk och ägg, som var billigt, och hade tillgång till färska grönsaker, rotfrukter och frukter i och med snabba tågtransporter från landsbygden. Man åt såklart även fullkorn och stärkelse, men ingenting var processat eller odlat med bekämpningsmedel.

Inte före det raffinerade sockrets intåg i slutet på 1800-talet började det gå utför..

Hursomhelst, rökt strömming kan mycket väl vara min nya frukostfavorit! Förutom att den är sagolikt god är den också lokalt fiskad i atlanten här utanför den skotska kusten och den är dessutom riktigt billig från min lokala lilla affär. Tummen upp helt enkelt.

Gamaldags käk vinner!!

//T

Ps – i den här länkade artikeln kan man läsa mer om det fantastiska näringsinnehållet i atlantströmming

In short, the majority of even the poorest mid-Victorians lived well, despite all their disadvantages and what we would now consider discomforts. Those that survived the perils of childbirth and infancy lived as long as we do, and were healthier while they were alive their prolonged good health was due to their high levels of physical activity, and as a consequence, how and what they ate. We could learn a good deal from them — Citat från den här artikeln

UnderbaraClara skrev ett så fantastiskt bra inlägg om miljödebatten i veckan och jag blev riktigt glad!

Det är så oerhört befriande att se någon med så mycket inflytande som henne ta upp en del uppenbara problem med klimatdebatten! Främst håller jag med henne om att media just nu verkar hoppa från ena trenden till den andra, om allt från veganism till miljövänligt flygbränsle, och till och med de mest respektingivande dagstidningarna skriver artiklar som förvandlas till ren klickjounalistik! Man skammar människor som bor “på landet” för att de kör stora diesel-bilar, trots att de samtidigt kanske driver ett småskaligt jordbruk eller arbetar med vind- och vattenkraft.

Det som kan saknas i debatten om klimatet är en djupare analys där man tänker på problemets komplexitet.

Jag är väldigt skeptisk till den oerhörda pressen på individer att dra ner på sin köttkonsumtion som verkar vara trendigt just nu. Självklart bidrar djuruppfödning av köttdjur till koldioxidutsläppen! Men enligt USAs Environmental Protection Agency bidrar uppfödningen av köttdjur i USA för 3.9% av de totala koldioxidutsläppen i landet, medans transportsektorn bidrar 28% och industrisektorn stod för 22%. Om hela jordens befolkning bytte till vegankost skulle vi drar ner på 0.8% av våra totala koldioxidutsläpp. 

Att sätta ett sånt relativt stort fokus på en liten del av de totala utsläppen tycker jag känns underligt. Speciellt att fokusera så mycket på en fråga som lägger allt ansvar på individer, som ju vårt val av mat gör. Jag tycker inte politiker ska kunna komma undan så lätt! Både transportsektorn och industrisektorn behöver motiveras mycket mer till att byta till klimatsmartare alternativ, vilket rimligtvis borde vara den absoluta huvudfrågan! (den här krönikan av Ulrika Knutsson i ämnet är bra)

När det gäller mat så tycker jag överlag att vegetarianer och veganer är fantastiska. De har gått ett steg längre än de flesta andra och har inte bara tänkt över sitt val av mat, utan också agerat! Det kan inte vara annat än positivt.

Jag har också tänkt över mitt val av mat och bestämt mig för att inte sluta äta kött, eftersom jag är övertygad av att köttätning är nyttigt och kan vara hållbart.

Mina egna tankar kring köttätandes vara eller inte vara landar ofta i att det kan saknas en mer djupare analys. Jag är mest oroad av två saker:

1 –   Näringen.

Djurprodukter är den i särklass mest näringstäta födan du kan äta(näringstäthetskalkyl från livsmedelverket). Att få ihop en bra näringsprofil från växtföda är inte det lättaste och kräver ett brett spektrum av olika växter. Att få i sig sina dagliga summa kalorier från växtbaserad mat är inga problem (och har ett lågt koldioxidavtryck) men sitt totala näringsbehov är en annan femma. Självklart ska man få välja att äta bara växtbaserat om man vill det! Men..

Vilka långtgående konsekvenser har det på befolkningen om vi tar bort alla djurprodukter?

2 – Ekosystemet.

Mycket av världens ytor kan inte odlas på, men kan fortfarande användas som betesmark. Men låt oss säga att frågan var så enkel som antingen kött eller växter på en yta: Ska vi då verkligen fokusera på att ta bort åkrar med betande kor, om alternativet är att istället plöja upp jorden, plantera en mono-kultur av valfri gröda, se till att ta död på alla skadedjur (insekter, råttor, sorkar, harar – tiotusentals liv), alla svampväxter, allt ogräs, och sedan gödsla med konstgödsel?

Vilka långtgående konsekvenser har den typen av jordbruk på vår natur och vår biologiska mångfald?

(Den här artikeln från naturvårdsverket får en att tänka till)

..::..

Jag funderar på om vi, och framför allt våra politiker, istället för att fokusera på en sak (bort med kött!!) när det gäller vår mat, istället kanske kunde fokusera mer på att försöka stötta gårdar med fin djurhållning eller skynda på forskning och utveckling av bättre bekämpningsmedel?

Om vi alla dessutom försöker stötta lokala producenter så drar vi också ner vårt bidrag till transportsektorns koldioxidutsläpp. Kanske några ägg från granngården kan vara ett bättre val än en sydamerikans mango? Då kan vi slåss mot klimatförändringar på en bredare front.

Kanske vi till och med (chockerande!) kunde försöka fokusera på, och stötta, lokalproducerade varor och tjänster överlag?

Vilka långtgående konsekvenser skulle det ha om alla slutade köpa sprillans nya saker/kläder/mat tillverkade på andra sidan jorden till exempel?

Så här tänker jag i alla fall.. Hur tänker du?

//T

Jag är en rätt så aktiv medlem i en Facebook grupp som jag gillar, där vi pratar om hållbarhet, miljö, antropologi och, framför allt, mat. mmmm, maaaat…

Det är ju så himla kul at träffa likasinnade, dela roliga inlägg och tjata om högt och lågt. I den här gruppen ingår många som börjat tvivla på att all forskning om mat, läkemedel och hälsa som publiceras verkligen är baserad på rigorös vetenskap. (Och det är vi inte ensamma om! Den här länken tar dig till en artikel av Jason Fung som sammanfattar den frustration som många känner på ett bra sätt)

Men hurusom helst – nu har det kommit in en del personer i den här gruppen som är…. håll i er nu… FLAT EARTHERS…. :O Halva jag blir helt full skratt, medans andra halvan vill ansikts-handflata (so ju givetvis borde bli det svenska verbet) mig själv sjukt hårt. De här människorna använder logiken att:

“Om du är skeptisk till vetenskapen när det handlar om mat och medicin, så kan du samtidigt inte tro på vetenskapen om den sfäriska Jorden! Alla vetenskapsmän ljuger! NASA lurar oss alla!”

Alltså.. man blir ju aldeles matt..

För den som tvivlar så har jag gjort enguide:

• Medicin- och näringslära bygger på forskning om människokroppen.
  • Människokroppen är ett oerhört komplext system som vi vet mycket mindre om än vad vi faktiskt kan tro. Vi har inte enats om vad som orsakar cancer och bråkar fortfarande om hur åderförkalkning uppstår – två av de i särklass vanligaste dödsorsakerna i västvärlden –  till exempel. Den enkla anledningen till att det går så oerhört långsamt framåt är att vi inte kan låsa in två identiska grupper av identiska (framklonade) människor i identiska burar och mata med två olika typer av kost eller mediciner för att sedan se vilka som dör först. Och även om vi kunde det, så borde vi, enligt den vetenskapliga modellen, också sedan repetera experimentet och se om vår hypotes stämmer. Förutom alla etiska problem med det upplägget, så lever människor alldeles för länge för att vi ska komma nån vart.
  • Det faktum att människors hälsa är ett så otroligt personligt problem, som vi är väldigt måna om att lösa och gärna investerar pengar i, leder också till att lurendrejare ser potential att göra vinst på våra känslor. Det gör att mycket forskning mycket väl kan vara farligt vinklad, eller till och med dåligt gjord – med flit. Det gör det inte direkt enklare för viktig och rigorös forskning att slå sig fram.

• Planet- och rymdlära bygger på forskning om fysik och geologi
  • Här fungerar den vetenskapliga modellen helt utmärkt, eftersom vi kan utveckla system som fungerar som modeller för, till exempel, atomer eller planeters rörelser. De här systemen är så klart också komplexa, men inte i närheten av lika komplexa som människokroppens funktioner. Vi kan enkelt forma en hypotes, göra ett experiment för att testa den, och sedan repetera experimentet för att vara på den säkra sidan. Sedan formar man en teori baserat på resultaten. Om teorin är solid så brukar det fungera att utveckla ny teknik och nya vetenskapliga experiment baserad på den.
  •  Ett exempel är jordens omkrets som man räknade ut med ett enkelt experiment FÖR TVÅ TUSEN ÅR SEDAN  och det faktum at man KAN SE JORDDJÄVELNS KRÖKNING MED BLOTTA ÖGAT!
  • AAaaaaa…. blir så ARG bara av att skriva det här!!!!!

Vetenskap SKA man tvivla på – skepsis är den drivande kraften i vetenskaplig forskning – men halva framgången med vetenskap är att förstå när hjulet redan är uppfunnet och gå vidare.

Hur som helst.. ville bara ventilera – rant över!

Det finns en hel uppsjö av olika självhjälps-gurus som hävdar att “du blir som de fem personer du umgås mest med”. Det låter väldigt logiskt så klart. Att man beter sig som sin egen sociala lilla grupp – vara sig det är vänner, familj eller kollegor. Klart att man jobbar bättre och blir mer motiverad om man jobbar i en grupp med motiverade och drivna människor! Faktum är att det inte bara är logiskt, utan också har visats i många psykologistudier. Man blir som man umgås!

Men vissa verkar hävda att man ska använda den här principen för att göra sig av med vänner som inte är på det sätt som man själv vill vara. För att de liksom inte ska dra ner en, typ.

Det här vet jag inte riktigt om jag håller med om… Jag menar -mitt livs största kärlek är till exempel inte alls som jag själv! Han har många pessimistiska och cyniska drag (som jag gärna driver med så klart) som då skulle vara farliga för mig och hindra mig från att nå mina mål?

Och min chef och mina kollegor på drömjobbet mitt är väl inte direkt så där superdrivna och är också mycket mindre positiva än jag kanske skulle vilja..

Och jag känner att mina bröders inställning inte riktigt ligger i linje med mina nuvarande mål..

Nä, det blir absurt om man drar det här till sin spets. För de fem personer man umgås mest med är ju sådana som man ofta inte kan (eller ens vill) göra sig av med.  Människor som man älskar! Asså, missförstå mig rätt –  klart att man ska göra sig av med och sluta ty sig till sk vänner som aktivt är missunsamma och får en att faktiskt må dåligt!

Hmm det låter som om mina åsikter är lite luddiga här?… Det är sant att vi blir som de vi umgås med, men det är samtidigt löjligt att vi skulle använda det som en anledning till att börja göra oss ovänner med var och varannan familjemedlem och kollega. Va ska man då göra?!

Men det är nu det blir intressant – Jag tror nämligen att de här självhjälpsgurusarna kanske inte alltid tänker på all den information och inspiration vi får från kultur och medier! Tänk efter vilka det är du “umgås med” och låter dig påverkas mest av, inklusive de du ser i filmer eller på sociala medier. Som exempel så har jag en kollega som inte tycker om mig särkilt mycket, och visar det. Henne har jag slutat bry mig om och tänka på om jag inte måste. Men däremot så följer jag en kvinna på instagram som jag är superimponerad av. ALLT hon gör får mig att tänka en extra gång. Hon tar upp mycket plats i min hjärna!

Och det är här jag tror att vi måste börja rensa upp. Rensa upp bland de personer som man låter sig påverkas av. Följer man någon på snap som man tycker är kool, men är en skitstövel? Tycker man om att se på filmer med karaktärer som beter sig illa eller är väldigt ytliga? Kanske man ska tänka till en extra gång och komma ihåg att man faktiskt blir mer påverkad av sånt här än man tror! Kanske vore det en ide att censurera sig själv lite, beroende på vad för känslor man liksom vill ta in just nu? (och innan du blir upprörd här – jag är långt ifrån den första att ha sådana tankar. Filosofen Platon själv hävdade att all konst borde censureras kraftigt och att det var dåtidens konstnärers och poeters skyldighet att bara tillverka vackra saker som lugnar själen, eftersom människor påverkas så starkt av konst och kultur)(jag och Platon är ju så himla tajta asså)

Den här bilden dök upp när jag bildgooglade Platon?! Spänstiga Spartaner värmer upp, helt oblyga med sina minpenisar och äppeltuttar. Fin ändå, med coola tjejer som retas lite (angående minipenisen?)

Det roliga börjar när man börjar använda det här liksom baklänges! Alltså att man börjar vara noga med vad man väljer att ta in, beroende på hur man vill att det ska påverka en själv. Underbaraclara skriver så fint om det här, att hon ofta låtsas vara någon annan – någon som inspirerar henne när hon har ett jobbigt uppdrag. Jag själv använder en liknande variant, där jag till exempel bara kollar på inspirerande TV serier och läser böcker om coola människor – sånna som jag vill vara – för att hålla ångan uppe inom olika projekt. Det fungerar riktigt bra!

Prova själv och se om det fungerar på dig! Var riktigt kräsen!