Alltså jag gör ju bort mig typ jämt. När jag hör om de där smågrejjerna som folk pratar om, typ bakom mig i kön på affärn – alltså jag ramlade mitt på stan! Fan va pinsamt! – så tänker jag bara : Bitch Please!

Att ramla på stan är vardag för mig. Lika så att tappa saker. Gå in i folk. Glida in i en stor folksamling på röven på en is fläck.  Japp.

En twemin under min kemist-masters använde jag upp fyra termometrar i labbet. Jag tappade dem eller bröt av dem så labbteknikern fick komma rusande med sin lilla specialdammsugare, som man suger upp små kvicksilverdroppar med, en gång i veckan. Så det är nog tur för både min och andras hälsa att jag är teoretiker (vilket i och för sig inte stoppar mig från att programmera in oändliga loopar som gör miljontals nya mappar på datorn tills minnet tar slut och den kraschar.. men ändå)

Klockan var bara 6 i morse när jag lyckades med dagens fadäs. Lyssnade på en podcast under mon promenad till bussen. Klev på bussen. Åkte till jobbet. Klev av bussen samtidigt som en ung grabb. Plötsligt hör jag:

Du får nog komma ihåg att ta ur hörlurarna  när du köper biljetten. Du hördes nog till övervåningen på bussen..

Jahapp. Tack för tipset.

EN ENKELBILJETT TACK!!